måndag 20 december 2010

Ja till bebyggelse på innergård trots protester


Ett av de märkligaste förslagen och sedermera besluten är att bebygga innergården på kvarteret Plankan. Hur kommer man på en sådan sak? Och hur kan politiker godkänna detta förslag? Gården är illa utnyttjad, menar de som vill bebygga. Men hur har de mätt det? Gården utnyttjas ju dagligen för ljusinsläpp i lägenheterna, som ligger nära den brusande Hornsgatan. På gården finns växtlighet och lekplatser och bänkar att sitta ner på. Lägenheternas balkonger vetter också in mot gården.

Så, vem/vilka fick korn på denna bit tomt att tjäna pengar på? Och vad spelar det faktum att kvarteret är ett miljonprogramsbygge, med enbart hyreslägenheter, för roll? Lägenheter som inte fick igenom en ombildning när chansen fanns (vilket tyder på att här bor många med begränsade resurser, att inte ens det reapris som alltid är aktuellt när staden säljer ut, ville eller kunde.) Vad hade hänt om någon hade kommit med ett förslag att bebygga en innergård med attraktiva, dyra bostadsrätter, där bostadsrätternas värde sjunkit då den öppna utsikten över en stor gård hade försvunnit och ersatts med nya husfasader och insyn?

Är det ok att exploatera alla som inte har röst eller resurser att sätta hårt emot? Gå gärna in på hitta.se och se själva. Är gården onödigt stor för de boende?
Adress (slå in tex Varvsgatan 25, Kristinehovsgatan 10, så ser du två av de fyra huskropparna runt gården).

(Bilden föreställer gångbron som leder till gården över Varvsgatan. Här och i fönstren hänger vita lakan med protester. Jag blir alltid glad när jag ser protesterna, glad för att folk sätter emot, protesterar, ledsen för att det ska behövas).

P.S. Än är inte sista ordet sagt, beslutet ska överklagas. D.S

Inga kommentarer: