fredag 8 juli 2016

Från ett frö


Att odla mat. Det är endast en oerhört kort stund av människans tid på jorden som vi inte odlat vår mat själva. Jag själv är stadsbarn som vande mig vid att ärtor kom från frysdisken på Konsum. Nu håller jag på och lär mig odla. Det är ett sårbart samhälle som utvecklats, där vi gjort oss beroende av andra, t.ex importerar vi stor del av vår mat. Det är dags tänka om. Varje kommun borde ha egen odling så vi kan vara mer självförsörjande. Här i Stockholm bistår kommunen med lådor och jord för alla som vill stadsodla, det är ett jättebra första steg.  Jag har självt följt vägen till maten i år. Från bland annat ett litet frö som planterades i en liten kruka ståtar idag en stor fin planta med massa chilifrukt. Det är naturens under.

3 kommentarer:

Karin sa...

Visst blir man lite andaktsfull! Jag har tre pyttesmå oliver på mitt olivträd nu. Jag köpte det visserligen som träd och inte kom olivkärna, men det känns ändå lite mirakulöst, eftersom jag fixade pollineringen själv i våras.

Eva Swedenmark sa...

Så klokt av dig Jane. Jag som har mark att odla på här på ön odlar ingenting. Måste bli en skärpning!

Jane Morén sa...

Ja, det är viktigt för oss nutidsmänniskor att återknyta kontakten med odlingens magi tror jag. Det är inte lätt att odla, det är saker som man måste tänka på men jag inspireras av bönder som förr kunde läsa av det mesta som kunde tänkas påverka skörden, som väder, temperatur, nederbörd, olika lägen, jordar, vilka växter som trivdes. Jag har fått en jättestor bok som heter Köksträdgården i present, som en bibel. Man får ta det steg för steg. Ha som mål ett par lådor nästa år Eva och så är ni flera som hjälps åt med skötseln :) Härligt med Oliver Karin! Är det på sitt träd på balkongen, fantastiskt.