måndag 29 september 2014

Kamp- resan till Småland - del 14

Dagarna går fort här. Böcker tar lång tid att skriva. Skogen är djup. Spåren av de vilda djuren se vi varje dag. Har läst ut boken om de framgångsrika smålänningarna och jag kan verkligen rekommendera den boken. Inte för att läsa om kändisar, sånt intresserar mig inte det minsta, de sista aktuella framgångsrika i boken hoppade jag över. Nej det är för den historiska kunskapen om detta landskap av små riken jag fått. 
Lägg till bildtext

Det är någonting med Småland. Det är kargt, ointagligt, skrämmande, vilt. Och samtidigt gör just den svårigheten att den väcker en djupare känsla.

Jag läser samtidigt som jag är här, en av Ivar-Lo Johanssons sista böcker, Till författaren från 1988. 


På ett ställe skriver han att författaren får inte vara rädd för att boken är för svår läsaren. För det är endast i kamp med boken som läsaren kan utvecklas (fritt citerat och tolkat av mig). Jag tyckte om att höra det, de är lätt att tro man måste bana vägen så inget ska ta emot, vara rädd att läsaren inte har tid eller tålamod nog. 

Men Småland tar emot och Småland ger därför något helt annat.

Jag tycker jag skriver och letar i material hela tiden, men jag känner mig som en av de där Smålandstorparna, det är ständigt nya stenar jag måste lyfta på, ständigt nya tegar jag måste beskriva, besöka, förstå och porträttera.



I helgen var min vän författaren Eva Swedenmark här. Vi hade så roligt. Vi skrev, vi åkte och såg Lammhult och vi pratade om intressanta saker. Eva satt uppe i Elins rum och skrev och jag fortsatte på nedervåningen där jag skriver som bäst. "Jag blir nästan besatt av Elin Wägners hus, vilken otrolig atmosfär det är. Jag blir alldeles lugn." Så säger Eva och här kan du läsa hennes inlägg om sin helg här  




















Skrivstugan som lockar så många besökaren. 
















Den betagande vyn över bygden. Foto: Jane Morén


















Eva läser titlarna å Elins böcker, som hänger så vackert i skrivstugans fönster.

















fortsättning följer......
-------------------------------------------
Jag är i Småland för att jag tilldelats det första Elin Wägners Lilla Björkastipendium som innebär en månads fri vistelse här och delas ut av Stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka.


Inga kommentarer: