onsdag 24 november 2010

Ett körsbärspris



Jag har fått en Cherry on Top Award av Eva Svedenmark.

"Snacka glad jag blir asså". Så låter det när jag på ren ståckhålmska ger en första kommentar om priset till krukväxterna här i köket, denna tidiga morgon då bara jag är vaken (klockan var runt 6 när jag påbörjade det här inlägget)

Jag blir alltid lika förvånad när jag får ett pris eller en utmärkelse. Mig? Och barnsligt glad.

I priset ingår att skicka priset vidare till fem bloggare. Jag följer många bloggar som alla har betydelse för mig på olika sätt, det ska ni veta. Men några av er följer jag nog mer och efter överväganden över en kopp kaffe har jag bestämt mig för att skicka dessa dessa fem ett fint bloggkörsbär:
Granne med potatisodlaren
Jennys blaj blaj
PocoLocoCreativo
Evas värld (jo jag skickar tillbaka till dig, hoppas man får göra så), och
Lycka nu.

Ni får ett körsbär av mig allihop för att: ni skriver om era världar, ger generöst av era upplevelser , tankar och känslor och bjuder in mig att ta del av det ni ser och hör på ert eget personliga sätt. Ni inspirerar mig varje dag! Jag lär mig mycket av er. Ni tillhör min vardag och jag är så glad över att ni finns och fortsätter skriva!

Det ingår också att jag berättar om tre favoritförfattare och någon bok någon av dem skrivit.

Jag tycker om många författare och jag fick sitta ner en lång stund och fundera, röra runt lite i bokhyllan innan jag valde ut de tre jag tycker speciellt mycket om.

Sara Stridsberg för ett litterärt språk som gör att jag flyger
Johannes Anyuru för klockren och magisk poesi och
Marie-France Hirigoyen
för hennes engagemang för offren för psykisk terror och mobbing

Jag väljer här att skriva om psykiater Marie-France Hirigoyens bok Vardagens Osynliga våld. Hon är inte min favorit av litterära kvalitéer utan av tema. Det hon skriver om räddade mig en gång från en farlig relation. Jag är henne otroligt tacksam och jag har många gånger tänkt skriva ett tackbrev till henne, men då min franska sträcker sig till att kunna ropa på polis, beställa kaffe och tala om vad jag heter, typ, har jag inte gjort det, ännu.

Marie-France beskriver hur människor med psykiskt våld kan förstöra andra människor, både på arbetsplatser och i privata relationer. Hon skrev boken efter många år i sitt yrke, då hon sett konsekvenserna av psykiskt våld, ett våld som är både slugt och dolt och som alltid börjar med förförelse som förvirrar och sedan accelererar med mer och mer våld. Hennes mål med boken var att offren ska förstå den uträknade strategin med bland annat skuldbeläggande, motstridiga budskap och dolda hot och därmed kunna komma ur greppet och bli fria.

Merci Marie-France!

5 kommentarer:

Lycka nu sa...

Grattis! Vd roligt pris och du är värd all uppskattning! Jag instämmer i uppskattningen av boken Vardagens Osynliga Våld 1 Hedervärt att en professionell människohjälpare har skrivit denna bok. Till stöd och vägledning för alla de som möter dessa individer ! Hoppas flera följer efter och skriver om detta viktiga ämne. Och tack för alla konstnärliga skapelser du ger ut. Bilder poesi inlägg med medvetenhet det inspirerar och berör !

Granne med potatisodlaren sa...

Jane, du har ett körsbär hos mig.

Jenny Lindgren sa...

TACK Jane! Jag känner mig stolt att ingå i detta eminenta sällskap av bloggare och att få utmärkelsen av ytterligare en, det vill säga av Dig.
Du är själv i allra högsta grad en inspiration med ditt genuina samhällsengagemang som du så välformulerat och intressant skildrar. Så fortsätt inspirera oss och omvärlden!

Jane Morén sa...

Tack Jenny :-)

Jane Morén sa...

Tack Kristina!