tisdag 17 augusti 2010

Birdhill



Jag började i juli mata några talgoxar utanför stugan ibland. Nu är en det en hel flock svärmande runt mig. Jag ropar, och de kommer, de kvittrar och jag kommer. Idag till och med hängde några utanför fönstret och tittade in på mig där jag satt och skrev.



Idag, en ganska ruggig sensommarkall dag, fylldes vid lunchtid min naturtomt av en hel arsenal olika fåglar. Där pickade ett dussin gråsparvar efter frön, talgoxar flög i grenarna, en skata började närma sig, en stare flög över taket på stugan och en gulsparv och en med rödrosigt bröst kom plötsligt gående på min lilla stig. Det är som om mitt ställe blivit ett fågelställe. Kan fåglar känna att någon tycker speciellt mycket om fåglar eller var det en slump?

Häromdagen i kolmörka augustinatten satt en mycket konstig fågel i tallen bredvid här och nästan ylade. Grannarna kom ut med ficklampor, de hade aldrig hört något liknande, men hur de än lyste fick vi aldrig syn på fågel som lät som den var stor.

3 kommentarer:

Jenny sa...

Men va festligt! Kul att du lyckades fånga den nyfikne :)

Jenny sa...

Vilka otroliga bilder! Så gulligt att du också har någon som "watch over you". Fågeln som tittar in genom fönstret ser ju helt bedårande ut. Som att han verkligen vill dig något.

Jane Morén sa...

Jenny och Jenny tack för era kommentarer! Och det var faktiskt så att fågeln verkligen ville något: han eller hon ville att jag skulle komma ut med lite gott, och gav sig inte förrän jag slutade skriva och kom ut. Så himla gulligt, jag tror det är flera ungar födda i år som fortare präglats på mig.